Om Vaggan i Litauen
I Litauens näst största stad, Kaunas, ligger barnhemmet Lopselis. Det är inget vanligt barnhem. Det som till en början bestod av ett fallfärdigt hus är idag Litauens nationella habiliterings- och rehabiliteringscenter. Detta tack vare några eldsjälar med visionen att förbättra framtiden för landets barn med funktionsnedsättning,
Efter många års samarbete med Vaggan och andra nordiska organisationer, och tack vare bidrag och engagemang, har man idag möjligheten att vårda barn från hela Litauen med olika neurologiska funktionsnedsättningar och skador.
Vaggan började stödja Lopselis mycket tack vare Audrone Prasauskiene, en välrenommerad barnneurolog med ett internationellt kontaktnät. Hon trotsade såväl ekonomiska problem som fördomar, och tog som sitt kall att förbättra levnadsvillkoren för barnen på Lopselis. Med hjälp av de pengar som privatpersoner och företag i Sverige bidrog med, kunde ett stort förändringsarbete påbörjas.
Huset där Lopselis-barnen bor var tidigare ett mycket begränsat skydd. När de Sibiriska vintervindarna svepte genom landet blåste det rakt igenom barnhemmets trasiga dörrar och fönster. Men tack vare bidragsgivare har taken lagats och dörrar och fönster har tätats. Man har dessutom fått bukt med de allvarligt mögelangripna badrummen.
Men fortfarande behövdes mat, blöjor och framförallt pengar. Pengar är det enda som kan betala el- och vattenräkningar. De bidrag som kommer från staten räcker knappt till löner åt de ca 170 personer som då jobbade i skift för att kunna ta hand om barnen dygnet runt.
För bara ett par år sedan var Lopselis en passiv förvaringsplats. Men tack vare Vaggan har man med hjälp av aktiviteter och utbildningsinsatser förbättrat livsvillkoren för barnen.
På Lopselis har varje barn ett individuellt utvecklingsprogram. De får individuell träning i bildterapi, motorik och besök hos logoped. På Lopselis jobbar man för att barnen ska behandlas individuellt, utifrån behov. Idag bor endast några barn på Lopselis.
Vaggans mål har hela tiden varit att bygga Litauens första kompletta habiliteringscenter enligt skandinavisk modell. Hösten 2010, efter drygt åtta års arbete, hade vi nått målet och anläggningen kunde invigas i närvaro av representanter från litauiska myndigheter och speciellt inbjudna gäster. Hösten 2010 anslöts Lopselis till Universitetssjukhuset i Kaunas, och man fick då utökat ansvar genom att även ta emot skadade barn (i åldrarna 0-18 år) för rehabilitering. Detta ökade kraven på utbildning, utrustning och hjälpmedel ytterligare. Nu skulle personal utbildas i hur man sköter barn med svåra funktionsnedsättningar. Dessa kunskaper spreds över hela landet. Tillsammans med ledningen för Lopselis har en plan utarbetats för de fem områden där förstärkt utbildning behövs.
Så här ser utbildningsplanen ut för Lopselis:
- Klinisk nivå. Utbildning av personalen för att på ett modernt och effektivt sätt kunna arbeta med barnen.
- Familjenivå. Undervisning och träning av föräldrar som har barn med särskilda behov.
- Nationellt, utbildning av personal som arbetar med barn med särskilda behov över hela Litauen.
- Samhällsnivå, Seminarier för politiker och beslutsfattare som arbetar med frågor som rör barn med funktionsnedsättningar barn.
- Internationell nivå. Utveckla Lopselis ytterligare för att nå nivån ”excellens” inom habilitering.
Det vi gör är att implementera den Skandinaviska modellen för habilitering och rehabilitering. Det innebär att det inte bara är barnet som behandlas, utan att hela familjen ställs i centrum. För att genomföra ovanstående behövs resurser, både för att anordna kurser med inbjudna specialister och inte minst för att kunna ge hela familjer möjlighet att vistas på Lopselis under kortare perioder. På Lopselis ska familjerna få medicinsk, social, psykologisk och pedagogisk vägledning i att hantera vardagen i hem och skola. Samt, inte minst, få tillfälle att umgås med andra i samma situation. Många barn som tidigare hamnade på olika barnhem på grund av funktionsnedsättningar bor tack vare detta idag med sina biologiska föräldrar.
En av de saker som gjort detta möjligt är att Vaggan kunnat bidra med begagnade hjälpmedel som kunnat anpassas till varje barn. Dock har ingen regelrätt hjälpmedelscentral kunnat startas på grund av olika anledningar. Istället kommer behovet av hjälpmedel att säkerställas från vår hjälpmedelscentral i Riga.
Personal från svenska hjälpmedelscentraler har varit på plats och hållit utbildning om hantering och anpassning av hjälpmedel. Denna utbildning bedrivs kontinuerligt.
Den 1/1 2020 påbörjades en speciell 3 årig utbildningsplan för personal inom habilitering och rehabilitering. Utbildningen genomförs i samarbete med såväl svenska som utländska experter. Samordnare av utbildningen är Birgit Rösblad och Ann-Christine Eliasson. Birgit Rösblad är sjukgymnast och professor och senior rådgivare vid svenska sjukgymnastförbundet. Hon har lång erfarenhet av barnhabilitering och hon har även givit ut en bok inom ämnet. Ann-Christin Eliasson är arbetsterapeut och professor inom barnhabilitering och forskare inom neuropediatrik på avdelningen för Kvinnor och barns hälsa på Karolinska Institutet.
Under 2021 överförs samma utbildning till Lettland.
Vill du vara med och stödja Vaggans arbete?
Donera valfritt belopp eller bli månadsgivare. Även en liten donation gör stor nytta!
